FÖRLÅT!

Jag vet att jag har varit orättvis. Jag vet att jag har tänkt tankar om dig som är allt annat än kärleksfulla och värmande. Men andra påpekade ju dom elakheterna jag tänkte, så dom blev för mig sanning till slut.

Du har verkligen äcklat mig mer än en gång. Det är många gånger jag inte ens klarat av att se på dig. Jag är ledsen att jag kränkt dig, hatat dig, och att jag känt en sådan skam för dig.

I dag kunde jag inte vara mer än glad och tacksam över att du fortfarande krigar och finns där. Att du orkar och kämpar för oss. 

Min älskade, tjocka, fylliga, mjuka, runda, FETA, kropp!!!
Tack för att du orkar kriga, för att du dagligen kämpar mot den jävla cancern som tror sig ha rätt att få bygga bo. Tack för att du inte gett upp!! Jag vet att jag pumpar i dig massa gift och klagar på att du vissa dagar inte orkar eller kan lika mycket som jag önskat. 

Jag lovar att bli bättre på att lyssna på dig, jag lovar också att tänka mer kärleksfulla tankar om dig. Du är ALLT jag har och jag ÄLSKAR att du är så stark som du är. Utan dig hade jag inte orkat. 

Min älskade kropp, jag ska aldrig igen säga att jag hatar dig. Förlåt!!